Stokastisk resonans är ett fenomen där en kommunikationssignal som egentligen är för svag för att uppfattas av hjärnan kan förstärkas genom att bakgrundsbrus adderas till signalen. För att hjärncell ska uppfatta en signal från en annan så behöver signalen vara tillräckligt stark. Bruset hjälper en till att "lyfta" en svagare signal så att den blir tillräckligt stark för att uppfattas av hjärncellerna. En synergieffekt uppstår när hjärnan drar nytta av bruset, och på så sätt lyckas hjärnceller aktiveras av signaler de annars inte skulle uppfatta.
ADHD är att betrakta som ett funktionshinder och är varken hos barn eller vuxna ett sjukdomstillstånd med en given behandling. När det gäller behandling finns ingen metod som direkt botar funktionsnedsättningen men däremot finns erfarenhet av verkningsfulla metoder för att begränsa symtomen och förhindra tillkommande svårigheter. Svårighetsgraden av funktionsnedsättningen och den individuella variationen är stor, det finns många faktorer i personens livsvillkor och livsmiljö som man måste ta hänsyn till vid planeringen av en behandling. Förutom de typiska problemen vid ADHD som till exempel koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet är det vanligt med ångest och depression som till viss del beror på ökad stresskänslighet och svårigheter att klara av livet med alla dess krav i skolan eller på arbetsplatsen. Den som har problem med ADHD blir ofta utsatt för omvärldens kritik och är därför sårbar men kan också bli aggressiv och utagerande och på det sättet hamna i en ond cirkel av kaos och konflikter.
Psykosociala och pedagogiska insatser, består till stor del av rådgivning och utbildning i vardagsbemötande. När det gäller barn kan det innebära att man erbjuder föräldrarna särskilda föräldrautbildningsprogram. Barnet själv kan också ha stor nytta av direkt träning i sociala färdigheter, samspel med andra, problemlösning, impuls- och ilskekontroll, planering och organisation, koncentration och uthållighet, minnesträning etc.
Beteendeterapi som tar sikte på att ge hjälp och stöd att strukturera och planera det vardagliga livet och att hitta hållbara strategier för att hantera stress och påfrestningar, till exempel hur man kan planera sin tid och dela upp sina arbetsuppgifter på ett överskådligt sätt.
Medicinering som både kan rikta sig mot de rena ADHD-symtomen och känslomässiga problem som ångest, oro, sömnstörningar och depression. Medicinering är sällan den enda åtgärden vid behandling utan måste ses som ett stöd och ska alltid kombineras med psykosociala och pedagogiska insatser, såsom föräldrautbildning och insatser i förskola och skola när det gäller barn och rådgivning och annat stöd när det gäller vuxna. Medicinering kan bidra till att barnet eller den vuxne blir mer mottaglig för dessa insatser och får då större nytta av dem. Det finns flera olika typer av mediciner som kan vara aktuella. Det som använts mest är låga doser av läkemedel som påverkar signalsubstanserna som styr hjärnans impulsöverföring, fr. a. dopamin och noradrenalin. Missbruk är inte ovanligt hos personer med ADHD, ofta som ett resultat av självmedicinering med olika slags droger, och det måste man också väga in i bilden.
Insatser i skola och förskola, är också ett viktigt inslag i stödet och behandlingen. Dessa insatser kan bestå i utbildning och handledning till lärare om pedagogiska arbetssätt, anpassning av skolmiljön och samarbete mellan hem och skola. Det finns idag mycket kunskap om verkningsfulla pedagogiska metoder för barn med ADHD men den är ännu inte tillräckligt spridd bland lärare. Ofta behöver barnet också särskilda specialpedagogiska eller andra elevvårdande insatser. Ett personligt vuxenstöd i form av en assistent är nödvändigt för vissa barn. Vissa kan också ha behov av undervisning i liten grupp.
Datoriserad arbetsminnesträning t ex Minneslek och RoboMemo är träningsprogram som genomförs under ca 25 dagar cirka 30 minuter om dagen. En effekt av denna träning är att man blir bättre på själva datorspelet men man har ännu inte lyckats visa på stabila överföringseffekter till andra områden som t ex till skolarbete.
Neuro-feedback eller EEG biofeedback, genom att avläsa hjärnans elekriska aktivitet så försöker man lära personer att känna igen och själv skapa ett tillstånd av fokuserad uppmärksamhet. När hjärnan producerar vågor av rätt frekvens så syns det på en datordisplay så att man själv kan avläsa sitt tillstånd. Man har visat effekter av neuro-feedback men de är ganska små och det krävs lång träning för att uppnå dem, ca 40 veckors träning. Det pågår just nu en stor studie i Sverige vid Karolinska institutet där man undersöker effekterna av både neuro-feedback och arbetsminnesträning, mer forskning behövs innan man kan uttala sig om effekterna av dessa behandlingar.
Essentiella fettsyror, Omega 3 tros eventuellt kunna ha en gynnsam effekt vid ADHD. En stor ny studie har också funnit en svag minskning av ADHD symptom genom att tillföra essentiella fettsyror i kosten, s.k. omega 3 olja som också finns naturligt i fet fisk.
Nedan finner du två s.k. SNAP-test i pdf-format; ett anpassat för lärare och ett självskattningstest.
För lärare
Självskattning
Orsakerna till ADHD är ännu inte fullständigt kända. Mycket talar dock för att biologiska faktorer kan vara en viktig orsak. En vanlig uppfattning är att ADHD är resultatet av dålig uppfostran och dåligt föräldrainflytande (eller andra variabler i familjemiljön). Detta är INTE SANT, föräldrar skall absolut inte klandras eller känna skuld om deras barn diagnostiserats med ADHD. Även om orsakerna till tillståndet inte är fullständigt kända, står det helt klart att dåligt föräldrabeteende inte leder till ADHD. Dock kan den sociala miljön påverka symtomens svårighetsgrad och särskilt graden av funktionsnedsättning hos barnet.
Mycket tyder på att ADHD är ärftligt. Studier har visat att ärftlighetsfaktorn för ADHD är stark, ca 75 % kan förklaras genetiskt. De innebär att de flesta barn med ADHD förefaller ha minst en biologisk släkting med symtom av funktionshindret, och minst en av tre pappor med ADHD-symtom i ungdomen, har ett barn med ADHD. Dessutom har studier på enäggstvillingar funnit att om den ena tvillingen har ADHD, är risken ca 90 % att även den andra tvillingen har det. Forskning pågår fortfarande, men genetiska faktorer förefaller bidra till känsligheten för ADHD. Ingen enskild gen med stor betydelse för uppkomsten av ADHD har ännu identifierats, de starkaste kandidatgenerna är kopplade till hjärnans dopaminsystem.
Forskning har även visat på skillnader i vissa av hjärnans signalsubstanser, eller neurotransmittorer som gör att hjärnceller kan kommunicera med varandra. Framförallt nivån på neurotransmittorn dopamin lägre hos de som har ADHD. Farmakologisk ADHD
behandling höjer dessa nivåer (t ex Concerta, Ritalin). Hjärnavbildningsstudier med fMRI och EEG har visat att personer med ADHD har svårare att aktivera de delar av hjärnan som är nödvändiga för uppmärksamhet och aktivitetskontroll. Vidare så har man funnit att nödvändig samordning mellan hjärnans olika delar är sämre hos personer med ADHD. Viktigt att notera att alla dessa data är från grupper av barn och ungdomar varför det inte går att dra slutsatser om individer av dessa test dvs man kan inte ställa diagnos efter hjärnavbildningningsdata utan man måste göra en värdering eller bedömning efter ett antal olika faktorer. Ett vanligt test är SNAP-skalan där lärare, föräldrar och/eller du själv gör en bedömning av vilka och hur svåra symptom du har. SNAP-skalan bygger helt på de diagnoskriterier som den amerikanska psykologföreningen (APA) utformat (DSM V, se bilaga).
Tanken att ADHD orsakas av viss typ av näringsintag, och att särskilt raffinerat socker och livsmedelstillsatser framförallt konstgjorda färgämnen har inte kunnat styrkas vetenskapligt. Detta är kontroversiellt och har diskuterats mycket, studier har dock visat att s.k. Azofärger som finns i godis (rött och blått) kan bidra till ökad hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem. Effekter på SADHD symptom av rent socker har inte påvisats på ett tillförlitligt sätt ännu men rent generellt så vet man att en jämn blodsockerkurva ökar förutsättningar för koncentration och uthållighet hos alla barn. En hälsosam kost bidrar helt enkelt till alla barns välbefinnande. En stor ny studie har också funnit en svag minskning av ADHD symptom genom att tillföra essentiella fettsyror i kosten, s.k. omega 3 olja som också finns naturligt i fet fisk.
Smartnoise är sprunget ur ett forskningsprojekt vid Stockholms- och Lunds universitet med stöd av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Numera drivs det fortsatta arbetet från Høgskulen på Vestladet i Norge i samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin vid Lunds universitet.
@ Copyright 2017 | Developed by Frontwalker Malmö