Orsakerna till ADHD är ännu inte fullständigt kända. Mycket talar dock för att biologiska faktorer kan vara en viktig orsak. En vanlig uppfattning är att ADHD är resultatet av dålig uppfostran och dåligt föräldrainflytande (eller andra variabler i familjemiljön). Detta är INTE SANT, föräldrar skall absolut inte klandras eller känna skuld om deras barn diagnostiserats med ADHD. Även om orsakerna till tillståndet inte är fullständigt kända, står det helt klart att dåligt föräldrabeteende inte leder till ADHD. Dock kan den sociala miljön påverka symtomens svårighetsgrad och särskilt graden av funktionsnedsättning hos barnet.
Mycket tyder på att ADHD är ärftligt. Studier har visat att ärftlighetsfaktorn för ADHD är stark, ca 75 % kan förklaras genetiskt. De innebär att de flesta barn med ADHD förefaller ha minst en biologisk släkting med symtom av funktionshindret, och minst en av tre pappor med ADHD-symtom i ungdomen, har ett barn med ADHD. Dessutom har studier på enäggstvillingar funnit att om den ena tvillingen har ADHD, är risken ca 90 % att även den andra tvillingen har det. Forskning pågår fortfarande, men genetiska faktorer förefaller bidra till känsligheten för ADHD. Ingen enskild gen med stor betydelse för uppkomsten av ADHD har ännu identifierats, de starkaste kandidatgenerna är kopplade till hjärnans dopaminsystem.
Forskning har även visat på skillnader i vissa av hjärnans signalsubstanser, eller neurotransmittorer som gör att hjärnceller kan kommunicera med varandra. Framförallt nivån på neurotransmittorn dopamin lägre hos de som har ADHD. Farmakologisk ADHD
behandling höjer dessa nivåer (t ex Concerta, Ritalin). Hjärnavbildningsstudier med fMRI och EEG har visat att personer med ADHD har svårare att aktivera de delar av hjärnan som är nödvändiga för uppmärksamhet och aktivitetskontroll. Vidare så har man funnit att nödvändig samordning mellan hjärnans olika delar är sämre hos personer med ADHD. Viktigt att notera att alla dessa data är från grupper av barn och ungdomar varför det inte går att dra slutsatser om individer av dessa test dvs man kan inte ställa diagnos efter hjärnavbildningningsdata utan man måste göra en värdering eller bedömning efter ett antal olika faktorer. Ett vanligt test är SNAP-skalan där lärare, föräldrar och/eller du själv gör en bedömning av vilka och hur svåra symptom du har. SNAP-skalan bygger helt på de diagnoskriterier som den amerikanska psykologföreningen (APA) utformat (DSM V, se bilaga).
Tanken att ADHD orsakas av viss typ av näringsintag, och att särskilt raffinerat socker och livsmedelstillsatser framförallt konstgjorda färgämnen har inte kunnat styrkas vetenskapligt. Detta är kontroversiellt och har diskuterats mycket, studier har dock visat att s.k. Azofärger som finns i godis (rött och blått) kan bidra till ökad hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem. Effekter på SADHD symptom av rent socker har inte påvisats på ett tillförlitligt sätt ännu men rent generellt så vet man att en jämn blodsockerkurva ökar förutsättningar för koncentration och uthållighet hos alla barn. En hälsosam kost bidrar helt enkelt till alla barns välbefinnande. En stor ny studie har också funnit en svag minskning av ADHD symptom genom att tillföra essentiella fettsyror i kosten, s.k. omega 3 olja som också finns naturligt i fet fisk.